Satt precis i gång datorn för drygt en timma sen när det ringde på mobilen. Först så tänkte jag att det är nog lilla mamsen som vill höra hur det är med en i dag. Men så var det min goda vän Helen som ringde. Hon frågade om allt var bra med en, men bekände efter en kort stund att hon och några andra kompisar hade tänkt komma upp i helgen till mig i Abisko, fast tyvärr hade det krockat lite i planeringen så de skulle inte kunna komma.
Kanske tror ni det var överraskningen, men så var inte allt. I alla fall så undrade Helen om det fanns plats för 4 st hos mig. Och jag sa att det skulle väl gå bra om man hade med sig någon extra madrass. Helen sa att det var tänkt att hon, Agda, Nina.J och en till tjej skulle ha kommit och helt plötsligt så hör jag en annan röst i telefon. Hade en svag känning att man kände igen rösten. Men kunde inte koppla ihop till vem rösten tillhörde. Tjejen som pratade med mig sa då så här: - Jag ska ge dig en hint... ;-) Egentligen ska jag inte vara i det här landet. DÅ förstod jag vem det var och vart rätt så chockad. Det var ju min fina IDA som var i telefonen. Hon har ju sen i slutet av mars varit i USA som au-pair och man trodde ju att man inte skulle få se eller höra henne igen förrens hon skulle komma tillbaka till Sverige nu till våren. Så verkligen en glad nyhet att ha henne tillbaka i Sverige :-) Så nu längtar man extra mycket att få fara hem till Piteå v.47.
Senaste bilden jag har på Ida innan hon stack till USA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar